Historia

Ungefär i mitten av denna gamla karta från 1918 ligger i dag Bredängs Centrum. Ända fram till slutet av 1950-talet var det landsbygd här. De mesta av bebyggelsen var då samlad runt Jakobsbergs Gård och Lyran.

Ner till vänster i kartbilden finns namnet Sandstugan och Skolhus, i dag börjar Tankebyggar-backen där, strax intill Sätra IP.

I nedre delen av kartan ser man med goda ögon namnet Bredäng, då var det en liten gård. Nu ligger Slättgårdsskolan där. Intill skolan kan man än i dag se rester av en stenmur som  tillhörde gården. Bredäng finns omnämnt i mantalslängden för Svartlösa härad i Brännkyrka

Karta från 1918

Bredäng har en historia!

Socken redan 1653, då under namnet Bredinge. En flygelbyggnad till gården uppfördes 1780 och en ny huvudbyggnad runt 1885. Den sista hyresgästen var Mälarhöjdens Ryttarsällskap och år 1961 köptes gården upp av Stockholms stad. Gården revs för att möjliggöra byggandet av den nya förorten.
Gården med namnet Slätten, till höger i kartbilden finns kvar på samma plats, strax intill macken just där Bredängsvägen i dag börjar. Ladgårdsbyggnader, stall, vagnslider och logar är dock rivna. Slättens gård finns omnämnd första gången år 1703, då under namnet Wreten. Där bedrevs jordbruk ända fram på 1960-talet.


Omkring 1750 kom Jacob Graver hit med båt från Kungsholmen, hittade och införskaffade sig det lilla torpet Ulvgrytet som han började bygga om till en liten herrgård. Troligtvis stod nuvarande huvudbyggnad färdig år 1759 och han gav den sitt namn. Förorten fick sedan namnet Bredäng efter en mindre gård på ägorna. Att huvudgatan döptes till Ålgrytevägen efter det tidigare namnet på torpet beror kanske på att man antog att folk inte så gärna ville bo i ett vargryt. Ulv är ett annat ord för varg. Genom åren har Jakobsberg sedan varit sommarnöje för olika Stockholmsfamiljer.

Det är interessant att se, att många av våra gångstigar och gator i dag följer samma spår som då. Prova gärna att gå just gångvägen från Tankebyggarbacken mot Slättens Gård.


År 1967 bildades Föreningen Jakobsbergs Gård och renoveringsarbetet tog fart på gården. Jakobsbergs Gård är ännu i dag föreningsdriven med många olika aktiviteter samt kurser, konferenser, bröllop och fester. På Gården har vi samlat en hel del informations- och historiematerial om intressanta peroner som verkat på Gården. Detta delar vi gärna med oss av.



Den sista enskilda ägaren av Jakobsbergs Gård var handlaren Boström som år 1912 testamenterade sin egendom till tre fromma stiftelser. Därigenom kom denna del av Stockholm länge att behålla sin lantliga prägel. Först år 1961 förvärvades det stora området av Stockholms stad och exploateringen av de nya stadsdelarna Bredäng och Sätra påbörjades.

Redan innan stadsdelen var färdigbyggd hade den fåt sitt stadsbibliotek och sin första bibliotekarie Kerstin Elfstrand. På sina lunchpromenader hittade Kerstin den mycket slitna och förfallna gården. Skulle den rivas ?
Kerstin själv har skrivit "jag älskar gamla hus, jag vill rädda dem undan förstörelse, jag vill skapa trevnad och hemkänsla för mina Bredängsbor. Hur gör man det bättre än med ett gammalt vackert hus fullt av traditioner och minnen från många generationer? Jag greps av lyckokänsla och övertygelse om att alla skulle tycka som jag."

År 1967 bildades Föreningen Jakobsbergs Gård och renoveringsarbetet tog fart på gården. Jakobsbergs Gård är ännu i dag föreningsdriven med många olika aktiviteter samt kurser, konferenser, bröllop och fester. På Gården har vi samlat en hel del informations- och historiematerial om interessanta peroner som verkat på Gården. Detta delar vi gärna med oss av.
Varmt välkomna hit!