Våfflor sedan medeltiden

Man har kunnat konstatera att våfflor gräddats så långt tillbaka som till medeltiden. Då gräddades naturligtvis våfflorna över öppen glöd. Järnen var även de annorlunda. De hade saxliknande grepp med två plattor framtill. Våfflan blev fyrkantig,  men det rutmönster som finns idag fanns även då.

När man började grädda våfflor på järnspis i slutet av 1800-talet krävdes andra lösningar. Det var då man skapade det våffeljärn som funnits kvar ända till vår tid: det runda våffeljärnet med hjärtan.

Våfflor har ätits både till vardag och fest. Eftersom det gick snabbt att grädda och eftersom man kunde variera ingredienserna var det en tacksam mat att tillreda och äta. De enklaste våfflorna innehöll bara mjöl och vatten. Till fest kunde man ha i både grädde, socker, smör och ägg.
I början av 1900-talet var det modernt att äta våfflor med grädde och sylt till kaffet som var ett måste efter söndags-promenaden. Ofta gick man till något av alla de  "våffelbruk" som fanns i och kring promenadstråken.

På Jakobsbergs Gård tillåter vi oss att hålla ett mänskligt tempo och vi försöker också skapa plats och tillfälle för samtal. Vi tror också att detta lite lägre tempo faktiskt smittar av sig på våra gäster i form av trevnad vilket i slutänden gynnar oss alla.
.

Våffeldagen, Vårfrudagen och Jungfru Marie Bebådelsedag

Att man äter våfflor på våren har sin naturliga förklaring i att det förr i tiden, efter vinterns ruskmörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk. Men varför äter man våfflor just på Jungfru Marie Bebådelsedag?

Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som 500 efter Kristus. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkoms. Kyrkligt är dock Marie Bebådelsedag

numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Förr kallades Maria även för "Vår Fru" och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för "Vårfrudagen". Att det sedan blev "våffeldagen" tros vara ett hörfel, "Vårfru" blir lätt "våfflor". Detta kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffelätandet, där "Vårfrudagen" hette "Fruedag" från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.
Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor
Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt.
Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.

Ur  Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755